Dag 12 – En av dom närmast hjärtat just nu.
2013
Vi pratade då och då innan han verkligen flyttade tillbaka hit. Sedan när han stod där vid pressbyrån den dagen han kom hit kramades vi bara och var som vänner. Men jag kunde inte sluta le inombords då han log emot mig. Dagarna han kom hem till mig och var med mig lite då och då, och vi gick bara runt och träffade annat folk, tills han försvann åt ett annat håll dit hans hjärta ropade. Och kom tillbaka sedan ändå med ett leende på läpparna.
somsagt en plan jag velat ha hela tiden är att fara till tuvan och vara med massa kompisar och bara ha så jävla kul.
och då fick jag den chansen, och tog med mig hanna,johanna, Stefan och blomman dit.
den kvällen/natten blev en av dom bästa dagarna i mitt liv. Vi badade badtunna, umgicks och hade bara allmänt kul. och hur jag kände den kvällen fick mig att vilja skrika. det gick inte, men.
Vi for tillbaka in emot stan, och allt var som vanligt igen, fast ändå inte. Vi åt på kina och komplikationer kom ifatt oss alla. Jag blev jagad av frågor och blev allmänt jävligt less. andra var på andra. umeå bara bevisade sig att vara en skithåla även om man varit borta ett tag.
dagarna gick och gick tills vi kommer till den dagen 27 september.
Det datumet glömmer jag aldrig. Det var bara en vanlig dag, och vi hade bestämt att vi skulle träffas. Och jag bara gick runt genom mvg med hanna. Vi tittade på smycken på ur och penn.
Jag fick dom dära smsen, och nu slog mitt hjärta volter. Hanna såg det och sa
'' äre allvarligt?''
just då på den punkten trodde jag att han drev, men hjärtat slog jättefort ändå. och senare träffade jag honom.
och allt kändes jättebra. jag hoppade till i soffan så jag knäckte sönder jeansen vid knäet. jag var jättenervös. och bara någon timme efter det så gick jag hem, och så träffades vi. och han skulle säga någonting till mig, och då suckade jag och trodde att han drev.
Vi låg där i min säng och han såg jättenervös ut. gömde sig i kudden medans jag bara låg där och väntade på att han skulle säga någonting.
'' Jag tror jag har börjat få känslor för dig ''.
och det var där allt började. efter det kysste han mig och vi bara låg där, och jag var så jävla lycklig. efter det skulle han ju hem. Då följde jag med han och det slutade med att vi stannade vid ett träd vid stadshuset. Och där satt vi i flera timmar. Bestämde att han ägde stadshuset och bara satt där flera timmar. efter det behövde han gå hem till slut, och jag gick hem med ett leende på läpparna.
3 oktober vågade jag verkligen säga exakt att jag älskade honom, vågade säga det till honom, och den dagen så blev de vi. och ändå sedan dess har det bara blivit bättre och bättre och jag känner bara att för mke dagarna går känner ajg mer och mer. Han är min bästavän och samtidigt världens bästa pojkvän. jag har aldrig varit lyckligare.
Jag älskar dig mest i hela världen stefan.
Världens bästa.
