Sitter just nu och bara tänker efter lite granna såhär på kvällen när jag är ensam.

Känner mig bara och kolla tillbaka på hur allt var förut. Hur allt har förändrats. Ja, vissa förändringar har jag märkt jättestarkt medans vissa inte visste jag ens att dom ändrats. 

Jag har själv blivit en mer person som inte behöver flera människor. Förut kände jag behovet att alltid vara med många och alltid göra allt för att kunna ha kul.

Jag klarar mig just nu med dom vänner jag har nu och känns ändå skönt att dom man umgicks med under sommaren förra året så om man ändå inte ses hela tiden så är man likabra vänner som förut.

Det är jävligt skönt.

Dock saknar man ju vissa som man var extra tajta med. men jag vet ju vilka jag kan lita på nu iaf, för dem som stannade kvar och ger mig lika mycket som jag ger dem om inte mer. 

Och hur jag bara gått igenom 2012. Ett skitbra år, faktiskt. Även om allt som hände. tårar och olika så ser jag ändå tillbaka och tittar på mig själv och hur jag själv med hjälp av nära och kära byggt upp mig själv. 

Jag är så glad att jag skapade minnena och gjorde vissa misstag 2012 för att det har gett mig så mycket iår. Jag har fått en underbar pojkvän genom minnen och så, och hur vi klickade direkt. Jag har fått ännu mer tajta vänner dvs Julia har blivit en stor del av min vardag som spelar stor roll. Ic har jag fortfarande kontakt med och även Madde och Blomman lärde jag känna rejält i sommar. Madde och jag har hållt ihop sedan dess och det är jävligt skönt. Mathilde var en tjej jag känt ganska länge och nu under sommaren så kom vi också jävligt bra överens och hon blev också en stor del i mitt liv.

Men just nu känns det som att jag inte längre har tid att vara ledsen, jag kan inte vara ledsen. 

Jag har stefan runt mig hela tiden, och då känns det inte så svårt. Det är nu som jag sitter själv som jag sitter med tusen tankar och lyssnar på gammal musik och känner bara hur allt har blivit annorlunda.

Även om jag krossats och förstört jävligt mycket så känns ddet som att allt blivit bättre. att allt hänt av en anledning.

Att jag verkligen sabbade skolan, det vet jag inte hur det kan vara och hänt av en speciell anledning mer än att jag har en jävla otur.

men det får inte krossa mig. Jag känner bara just nu som jag alltid sagt till andra '' Allt blir bra tillslut, men blire inte bra så äre inte slut ''. Och det är så lätt att säga det till andra människor när man själv inte kan tro på det. Men det är något jag måste tänka på. Det ordnar sig Saga. Det gör det.

Och nu har jag allt jag behöver. 

Jag har mina vänner,min familj och världensbästa pojkvän och bästavän.  Jag har en sommar som är på ingång och jag har planer som kommer göra min vardag fullfylld med äventyr hela tiden. kommer vara underbart (Y) 

 

Nu iaf ska jag sluta skriva en jävla roman här. Nu ska jag tvätta bort sminket och lägga mig och jaga min pojkvän på telefonen :) så vi ses!